Missionskyrkan, vid Storagatan i Mariehamn, är den unga stadens äldsta kyrkobyggnad. I advent år 1896 togs ”lilla salen” i bruk, för att ge samlingsutrymme åt vännerna i ”friförsamlingen”, som till dess –under drygt tio års tid– samlats i olika hem.
När skaran ökade blev behovet av en möteslokal större. Byggmästare K.A. Lindman lät uppföra huset vid Storagatan på egen bekostnad och bodde själv i östra delen av huset under några år.
Huset är byggt helt i trä, på stående stockar. Det 20 meter långa taket är självbärande utan mellanpelare. Byggmästare Lindman byggde också segelfartyg. De bastanta golvtiljorna i kyrkan lär ha varit ämnade för något fartyg, men fick komma till användning i ”missionshuset” i stället.
Midsommaren år 1897 stod huset helt färdigt och har tjänat som gudstjänstlokal sedan dess. Småningom bildades ”Andelslaget Betania”, som år 1905 inlöste kyrkfastigheten av byggmästare Lindman. Huset kom därför att bära namnet BETANIA, ända fram till början av 1970-talet, då det ändrades till MISSIONSKYRKAN.
Det gamla namnet finns bevarat i det gula tegelhuset inne på gården. Det kallas BETANIAGÅRDEN och ersatte år 1972 de två trähus, som rymde pastorsbostad och åldringshem, samt under många år även barnhem.
Betaniagården inrymmer en församlingsvåning, bostäder för anställda och 14 små lägenheter –ursprungligen byggda för pensionärer.
Missionskyrkan har under åren genomgått tre större renoveringar:
1928 flyttades huvudingången från västra kortsidan till norra långsidan. Samtidigt skedde en inre ”omvändelse”, då talarstol och estrad flyttades från den östra ändan av kyrksalen till den västra, vilken samtidigt förstorades med en halvcirkelformad utbyggnad.
1969 byggdes estraden om och blev mera öppen, då skranket kring predikstolen togs bort. Ny predikstol och nya bänkar sattes in. Kyrkan försågs med en liten vattenklosett. I ”lilla salen” byggdes ett mellantak som gav rum för en ”övre sal”. Samtidigt inreddes en liten vaktmästarbostad i övre våningen. Huset målades grönt utvändigt.
1995 gjordes försök att återställa kyrkan i originalskick. Mellantaket i ”lilla salen” togs bort och återstoden av bostaden gjordes om till pastorskansli. Samtliga fönster byttes ut och väggarna försågs med spegelpanel, liknande originalritningarnas. Ändamålsenliga toaletter installerades, gårdsentrén förstorades och fick handikappramp. Huset målades grått utvändigt och fick en grön ton invändigt.
Tavlan i fonden, med ”Den gode herden” som motiv, är målad av Carl-Olof Hall 1924. Den har varit ett vilsamt blickfång genom åren, men fått ny ram i samband med renoveringarna.